Så kan Mytologiskt svärd användas i en mening
- - Du ska inte gå och bära en bricka i detta hus, Anna Svärd, sa han med hög röst, för du är min fästmö.
- Han drog ut sin vasslipade pallash ; ett tveeggat svärd, med udd ; ett vapen, på en gång att hugga och sticka med.
- Anser du, att vi båda suttit för länge hemma för att rätt kunna sköta ett svärd, ha vi ju söner, som äro unga nog till ett envig.
- Anna Svärd kunde inte hjälpa, att hon gjorde en aldrig så liten rörelse av förvåning, och kyrkoherden märkte det.
- - Slipa... så talade hon till Assim, som oförtrutet, med vansinnigt lugn, brynte sitt svärd mot klipphällen.
- Många moderater vill att Catharina Elmsäter-Svärd ska ta över efter Reinfeldt.
- Han slog den gamle krigaraktigt över skuldran, så att hans eget svärd skakade och glimtade vid bältet.
- Anna Svärd stod kvar framför henne i samma ställning, och hon fortsatte :
- I detta ögonblick, som säkert föreföll henne mycket högtidligt, hade Anna Svärd lagt bort sitt dalmål och talade högsvenska.
- Men nu har det blivit brist på bödlar som kan använda svärd.
- Anna Svärd hade vänt sig rätt emot henne.
- Store Pytt, du som är krigsman, drag ditt svärd och hugg hufvudet af din far, så kommer han säkert lös.
- Anna Svärd gjorde en fråga, sedan hon hade hört detta.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.