Så kan Mytologiskt svärd användas i en mening
- Du är utan vapen... se här ett svärd !
- Det säger regeringens infrastrukturminister Catherine Elmsäter-Svärd.
- - Nej, det kan också hända, sade Anna Svärd.
- ( gör sig lös och springer till vapnen i venstra hörnet ; fattar ett svärd. )
- Det ryckte till i fru Sundler för var gång, som Anna Svärd sade " du " till henne.
- Om hon bara inte funne hatten, var Anna Svärd ganska säker om att hon inte skulle komma i kyrkan.
- - Men det kan väl aldrig... Karl-Artur, Gud i himlen... den där dalkullan, som var inne i köket här i går-hon hette visst Anna Svärd.
- När en passande tid var förfluten, började Anna Svärd samtalet med att berätta, att hon hade mött Karin på hemvägen.
- Han skall sira kyrkan med pärlorna och guldet och själv ställa sig med Mikaels svärd vid ingången.
- - Hade jag bara mitt svärd !
- Den i rött scharlakan klädde bödeln, med sitt breda svärd under armen, följde efter, tyst och dyster.
- – Det finns förmodligen ytterligare ett svärd på den här platsen.
- Det är väl, att Anna Svärd är mä på den här resa, annars skulle den nya prästfrua bli rent rådlös.
- Jag önskar bara, att jag vore utan mitt svärd, om något händer, så att jag inte förgriper mig på min egen far.
- Han gick tätt förbi liggsoffan, och Anna Svärd undrade om han inte skulle berömma den också, men han sade inte ett ord om den.
- En svärdslukare sväljer svärd.
- - Slipa... så talade hon till Assim, som oförtrutet, med vansinnigt lugn, brynte sitt svärd mot klipphällen.
- Anna Svärd hade mätt upp väven en gång, men hon började om på nytt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.